Föreningen Knyppelpinnarna är en ideell organisation i stor-Stockholm med syfte att knyppelintresserade skall träffas, knyppla och ha roligt tillsammans, kunna utbyta idéer och erfarenheter. Knyppelpinnarna är öppna för traditionell, experimentell, utländsk och nyskapande knyppling. Föreningen bildades under hösten 1993, vi är nu ca 200 medlemmar.
Medlemsavgiften är 150 kr och betalas per kalenderår. Vi träffas 3 gånger på våren och 3 gånger på hösten. Vi träffas och knypplar, visar, inspirerar och hjälper varandra. Alla former av knyppling utövas.
Vi har temadagar med varierande ”spetsigt” innehåll, t ex spetsresor, köp- och säljdag, besök från andra Spetsföreningar med mera. Vår tidning ”Stadkanten” utkommer till våra medlemmar 4 ggr per år.
info@knyppelpinnarna.se
Ordförande: Gunilla Gustafsson, tel 070-732 42 47
Sekreterare: Karin Lundmark
Kassör: Gun Carlsson/Natalia Lundqvist
Ledamot: Margaretha Stellnert
Ledamot: Ulla Björnhem
Ersättare: Graziela Parola
Ersättare: Angelie Nilsson
Medlemstidningen Stadkanten skickas med post till föreningens medlemmar.
Skicka ditt bidrag till Stadkanten till info@knyppelpinnarna.se
Knyppling är en form av handarbete och används inte minst för att tillverka spets. Att knyppla kan liknas vid en avancerad flätning som följer en mycket logisk väg. Trådarna är lindade på särskilda spolar, knyppelpinnar. Själva arbetet är fäst vid en knyppeldyna där spetsen, vartefter den blir färdig, rullas ihop. Traditionellt knypplar man med lingarn i olika tjocklekar och med olika antal ihopspunna trådar.
För att kunna knyppla behöver man ha följande redskap: knyppeldyna eller en mjuk skiva, knyppelpinnar eller något att linda upp garnet på, knyppelgarn eller annat material, nålar eller annat dylikt hårnålar, spik.
När man knypplar använder man hela tiden två par pinnar där två olika förflyttningar av pinnarna är möjlig; "korsning" och "vridning". Dessa kan sedan kombineras till "enkelslag", "vävslag" och "dubbelslag". De olika slagen kan kombineras för att bilda mönster. Man använder också nålar för forma spetsen. När man knypplar utgår man vanligtvis ifrån ett mönster, en ritad bild över trådarnas rörelse genom spetsen med markeringar för nålhål. Men man kan också knyppla fritt, kanske med en ritad skiss som underlag eller utan något underlag alls.
Knypplingen härstammar från Italien på 1400- och 1500-talet. På 1700-talet fanns de skickligaste knypplerskorna i Frankrike och Flandern. Där kunde man tillverka de tunnaste lintrådarna. Man tror att knypplingen började i Sverige på 1500-talet, men då i ett enkelt utförande och med enkla redskap.
Knypplingens spetsar har oftast använts som dekoration på klädesplagg. I Sverige finner man spetsar på folkdräkter runt om i landet. Spetsar som både knypplats på frihand eller med mönster. I Sverige finns knyppling representerad i flera geografiska områden. Skånsk knyppling, Dalknyppling och Vadstena knyppling är tre områden som sticker ut. Den senare är den idag mest förekommande, där dynan har en rulle på mitten som mönsterarket fästs vid.
Fortsatt idag inspireras knypplerskor av tekniker och material som används i andra länder. Nu finns också en speciell dag avsatt för knyppling. Knypplardagen då hela Sverige går man ur huse för att knyppla. Knyppeldagen återkommer andra lördagen i september – varje år! En gemensam dag för alla knypplare i Sverige! Slå ett slag för knypplingen, levandegör intresset för knypplingen genom att knyppla just denna dag – där Du bor! Samla dina knyppelvänner och visa upp Er, eller knyppla själv hemma. Det roliga är att man vet att alla knypplar just denna dag – i hela Sverige.